Kirurgtejp

Idag för sju år sedan låg jag på akuten och stirrade upp i en lampa som var tejpad med kirurgtejp. Det kändes förtroendeingivande och tryggt. 🙄💡 Innan jag hade hamnat där på britsen hade jag mött våra första gäster på inflyttningsfesten i dörren, hälsat lite flyktigt, och glatt sagt något i stil med att ”jag ska bara till akuten en sväng”. 🥴🤪🏥 Sen hade jag kastat mig in i en taxi – ensam. ”Ingen fara med mig!” Ja, bortsätt från olägenheten att halva min kropp hade domna bort. 🚕 I taxin började jag även få stickningar i halva tungan. Kanske inte så bra idé det där med att åka själv ändå… 🤔 

Ett roligt klipp från gästerna där hemma och fyra timmars sömn senare, bortglömd av läkaren i rummet med den ledsna lampan, fick jag ta en taxi hem igen. Inget synbart fel på mig inte. ✅ Ändå kände mig ungefär lika kry, eller kanske snäppet sämre, än den där lampan. 🤕 Fast jag hade ju fått både en bomullstuss och lite kirurgtejp i armvecket innan de skickade hem mig. 💉

Det har blivit en hel del kirurgtejp för mig sen dess, men jag tycker ändå att de lyckats bäst med lagningen av den där lampjäveln. 💡

Jag tittade på filmklippet idag igen och skrattar fortfarande åt det. Tack @tdhftw @bjornfalkevik @jesperbylund @pwallberg @pontushellgren @baobame @fabianpo @davidwahlberg – Ledsen att jag blev sen till festen! 🤣🍻

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *